Avståndsackumulering

Verktygsskiss för avståndsackumulering


Verktyget beräknar ackumulerat avstånd för varje cell till källor, med hänsyn till rak linje-avstånd, kostnadsavstånd, verkligt ytavstånd, samt vertikala och horisontella faktorer.

Exempel på tillämpningar är att besvara frågor som de här:

Om Använd aktuell kartutbredning markeras, analyseras bara de geoobjekt i indatalagret som visas i den aktuella kartutbredningen. Om alternativet inte markeras analyseras alla geoobjekt i indatalagret, även om de ligger utanför den visade kartutbredningen.

Välj källraster eller geoobjekt


Ett raster eller geoobjektlager som definierar de källor till vilka avståndet ska beräknas.

Om indata är ett raster måste det bestå av celler som har giltiga värden (noll är ett giltigt värde) för källorna, och de återstående cellerna måste tilldelas NoData.

Om indata är ett geoobjektlager kan det vara punkt, linje eller polygon.

Välj hinderraster eller geoobjekt (valfritt)


Datasetet som definierar hinder.

För ett rasterlager kan indatatypen vara heltal eller flyttal. Alla celler som har ett värde (inklusive noll) behandlas som ett hinder. Celler som är NoData behandlas inte som ett hinder.

För en geoobjekttjänst kan indata vara punkt, linje eller polygon.

Välj ytraster (valfritt)


Ett raster som definierar höjdvärdena för varje cellplats.

Värdena används för att beräkna det faktiska täckta ytavståndet vid passage mellan celler.

Välj kostnadraster (valfritt)


Ett raster som definierar impedansen eller kostnaden för att flytta planimetriskt genom varje cell.

Värdet i varje cellposition motsvarar kostnad-per-enhetsavståndet för att flytta genom cellen. Varje cellpositions värde multipliceras med cellupplösningen samtidigt som man också kompenserar för diagonala rörelse för att få fram den totala kostnaden för att passera genom cellen.

Värdena i kostnadsrastret kan vara heltal eller flyttal, men de kan inte vara negativa eller noll (du kan inte ha en negativ kostnad eller nollkostnad).

Välj vertikalt raster (valfritt)


Ett z-värden som definierar höjdvärdena för varje cellplats.

Värdena används till att beräkna lutningen som används för att identifiera den vertikala faktor som uppkommit vid förflyttning från en cell till en annan.

Vertikal faktor (valfritt)


Vertikal faktor definierar förhållandet mellan den vertikala kostnadsfaktorn (VF) och den vertikala relativa rörelsevinkeln (VRMA).

Det finns flera faktorer med modifierare som du kan välja och som identifierar ett definierat vertikalt faktordiagram. Diagrammen används till att identifiera den vertikala faktor som används vid beräkning av den totala kostnaden för att flytta in i en angränsande cell.

I beskrivningarna nedan definierar VF det vertikala problemet med att flytta från en cell till en annan, och VRMA-modifieraren identifierar lutningsvinkeln mellan cellerna Från källa och Till källa.

  • Binär – Om VRMA är större än den låga klippvinkeln och mindre än den höga klippvinkeln, får VF det värde som är kopplat till nollfaktorn. Annars får det ett oändligt värde.
  • Linjär – Anger att VF är en linjär funktion av VRMA.
  • Omvänd linjär – Anger att VF är en inverterad linjär funktion av VRMA.
  • Symmetrisk linjär– Anger att VF är en linjär funktion av VRMA på antingen den positiva eller negativa sidan av VRMA och att de två linjära funktionerna är symmetriska med avseende på VF (y)-axeln.
  • Symmetriskt inverterad linjär – Anger att VF är en inverterad linjär funktion av VRMA på antingen den positiva eller negativa sidan av VRMA och att de två linjära funktionerna är symmetriska med avseende på VF (y)-axeln.
  • Cos – Anger att VF är den cosinusbaserade funktionen av VRMA.
  • Sec – Anger att VF är den sekantbaserade funktionen av VRMA.
  • Cos-Sec – Anger att VF är den cosinusbaserade funktionen av VRMA när VRMA är negativt och den sekantbaserade funktionen av VRMA när VRMA inte är negativt.
  • Sec-Cos – Anger att VF är den sekantbaserade funktionen av VRMA när VRMA är negativt och den cosinusbaserade funktionen av VRMA när VRMA inte är negativt.

Modifierarna för de vertikala parametrarna är enligt följande:

  • Nollfaktor – Den vertikalfaktor som används när VRMA är noll. Denna faktor positionerar y-interceptet av den angivna funktionen. Per definition är nollfaktorn inte tillämplig på de trigonometriska vertikalfunktionerna (Cos, Sec, Cos-Sec eller Sec-Cos). Y-intercept definieras av dessa funktioner.
  • Låg klippvinkel – Den VRMA-vinkel under vilken VF får ett oändligt värde.
  • Hög klippvinkel – Den VRMA-vinkel ovanför vilken VF får ett oändligt värde.
  • Lutning – Lutningen för den raka linjen som används med parametrarna Linjär och Omvänd linjär . Lutningen anges som ett bråk av förändring på y-axeln delat med förändringen på x-axeln (45 procent lutning är 1/45, vilket blir indata som 0,02222).

Välj horisontellt raster (valfritt)


Ett raster som definierar den horisontella riktningen för varje cell.

Värdena på rastret måste vara heltal från 0 till 360, där 0 grader är norr, eller riktat mot skärmens överkant och ökar medurs. Platta områden bör ges värdet −1. Värdena på varje plats kommer att användas i kombination med Horisontalfaktor för att fastställa den uppkomna horisontella kostnaden när man flyttar från en cell till dess grannar.

Horisontalfaktor (valfritt)


Horisontalfaktor definierar förhållandet mellan den horisontella kostnadsfaktorn och den horisontella relativa rörelsevinkeln.

Det finns flera faktorer med modifierare som du kan välja och som identifierar ett definierat horisontellt faktordiagram. Diagrammen används till att identifiera den horisontella faktor som används vid beräkning av den totala kostnaden för att flytta in i en angränsande cell.

I beskrivningarna nedan definierar horisontalfaktorn (HF) det horisontella problemet vid förflyttning från en cell till en annan, och horisontell relativ rörelsevinkel (HRMA) identifierar vinkeln mellan den horisontella riktningen från en cell och i flyttningsriktningen.

Definitionerna och parametrarna för dessa HF är enligt följande:

  • Binär – Om HRMA är mindre än klippvinkeln, får HF det värde som är kopplat till nollfaktorn. Annars får det ett oändligt värde.
  • Framåt – Endast framåtrörelse är tillåtet. HRMA måste vara större än eller lika med 0 och mindre än 90 (0 <= HRMA < 90). Om HRMA är större än 0 och mindre än 45 grader, får HF för cellen det värde som är kopplat till nollfaktorn. Om HRMA är större än eller lika med 45 grader, används sidovärdesmodifierarens värde. HF för ett valfritt HRMA som är lika med eller större än 90 grader får ett oändligt värde.
  • Linjär – Anger att HF är en linjär funktion av HRMA.
  • Omvänd linjär – Anger att HF är en inverterad linjär funktion av HRMA.

Modifierarna till de horisontella sökorden är följande:

  • Nollfaktor – Fastställer den horisontalfaktor som ska användas när HRMA är noll. Denna faktor positionerar y-interceptet för någon av horisontalfaktorsfunktionerna.
  • Klippvinkel – Den HRMA-vinkel bortom vilken HF får ett oändligt värde.
  • Lutning – Fastställer lutningen för den räta linje som används med nyckelorden för horisontalfaktor Linjär och Omvänd linjär. Lutningen anges som ett bråk av förändring på y-axeln delat med förändringen på x-axeln (45 procent lutning är 1/45, vilket blir indata som 0,02222).
  • Sidovärde – HF när HRMA är större än eller lika med 45 grader och mindre än 90 grader när horisontalfaktor Framåt anges som nyckelord.

Inledande ackumulering


Kostnad för inledande ackumulering för att påbörja kostnadsberäkningen.

Tillåter specifikation av den fasta kostnaden som kan associeras med en källa. I stället för att börja på kostnaden 0, börjar kostnadsalgoritmen med det angivna värdet för Inledande ackumulering.

Värdet måste vara noll eller högre. Standard är 0.

Maximal ackumulering


Resenärens maximala ackumulering för en källa.

Kostnadsberäkningarna fortsätter för varje källa tills den angivna ackumuleringen uppnås.

Värdena måste vara större än noll. Standardackumuleringen är till utdatarastrets gräns.

Kostnadsmultiplikator


En multiplikator som kan användas på kostnadsvärden.

Den tillåter kontroll av färdläget eller magnituden vid en källa. Ju högre multiplikator, desto högre kostnad för att flytta igenom varje cell.

Värdena måste vara större än noll. Standard är 1.

Reseriktning


Anger reseriktningen vid tillämpning av horisontella och vertikala faktorer.

Från källan – Den horisontella faktorn och den vertikala faktorn tillämpas från början i indatakällan och färdas ut till icke-källcellerna. Det här är standardinställningen.

Till källa – Den horisontella faktorn och den vertikala faktorn tillämpas från början i varje icke-källcell och färdas tillbaka till indatakällan.

Ange antingen nyckelordet Från källa eller Till källa, som ska tillämpas på alla källor, eller ange ett fält i källdata som innehåller de nyckelord som ska identifiera reseriktning för varje källa. Det fältet måste innehålla strängen FROM_SOURCE eller TO_SOURCE.

Avståndsmetod (valfritt)


Anger om avståndet ska beräknas med en planmetod (platt jordyta) eller en geodetisk metod (ellipsoid).

  • Plan – Avståndsberäkningen utförs på ett projicerat platt plan med ett tvådimensionellt kartesiskt koordinatsystem. Det här är standardmetoden.
  • Geodetisk – Avståndsberäkningen görs på ellipsoiden. Det innebär att resultatet inte förändras beroende på indata- eller utdataprojektion.

Resultat för rasternamn för avståndsackumulering


Avståndsackumuleringsrastret innehåller det kumulativa avståndet för varje cell från eller till den lägsta källan.

Utdatarastret är av typen flyttal.

Namnet på lagret som skapas i Mitt innehåll och läggs till i kartan. Standardnamnet baseras på verktygets namn och indatalagrets namn. Om lagret redan finns uppmanas du ange ett annat namn.

Du kan ange namnet på en mapp i Mitt innehåll där resultatet sparas med listrutan Spara resultat i. Om du har behörigheter att skapa både tilelager och dynamiska bildlager kan du ange vilken lagertyp som ska genereras i utdata med hjälp av listrutan Spara resultat som.

Resultat för rasternamn för tillbakariktning (valfritt)


Tillbakariktningsrastret innehåller beräknad riktning i grader. Riktningen identifierar nästa cell längs den kortaste vägen tillbaka till den närmaste källan samtidigt som hinder undviks.

Värdeintervallet är från 0 till 360 grader, med 0 reserverat för ursprungsceller. Östlig riktning (höger) är 90, och värdena ökar medurs (180 är söder, 270 är väster och 360 är norr).

Utdatarastret är av typen flyttal.

Namnet på lagret som ska skapas i Mitt innehåll. Du måste ange ett namn som inte redan finns i Mitt innehåll.

Du kan ange namnet på en mapp i Mitt innehåll där resultatet sparas med listrutan Spara resultat i. Om du har behörigheter att skapa både tilelager och dynamiska bildlager kan du ange vilken lagertyp som ska genereras i utdata med hjälp av listrutan Spara resultat som.

Resultat för rasternamn för källriktning (valfritt)


Källriktningsrastret identifierar riktningen för den minsta ackumulerade kostnadskällcellen som en azimut i grader.

Värdeintervallet är från 0 till 360 grader, med 0 reserverat för ursprungsceller. Östlig riktning (höger) är 90, och värdena ökar medurs (180 är söder, 270 är väster och 360 är norr).

Utdatarastret är av typen flyttal.

Namnet på lagret som ska skapas i Mitt innehåll. Du måste ange ett namn som inte redan finns i Mitt innehåll.

Du kan ange namnet på en mapp i Mitt innehåll där resultatet sparas med listrutan Spara resultat i. Om du har behörigheter att skapa både tilelager och dynamiska bildlager kan du ange vilken lagertyp som ska genereras i utdata med hjälp av listrutan Spara resultat som.

Resultat för rasternamn för källplats (valfritt)


Källplatsrastret är ett flerbandsutdata. Det första bandet innehåller ett radindex och det andra bandet innehåller ett kolumnindex. Dessa index identifierar platsen för källcellen som är den lägsta ackumulerade avståndskostnaden bort.

Namnet på lagret som ska skapas i Mitt innehåll. Du måste ange ett namn som inte redan finns i Mitt innehåll.

Du kan ange namnet på en mapp i Mitt innehåll där resultatet sparas med listrutan Spara resultat i. Om du har behörigheter att skapa både tilelager och dynamiska bildlager kan du ange vilken lagertyp som ska genereras i utdata med hjälp av listrutan Spara resultat som.